Semeli.

Förra helgen rymde vi till Göteborg för att se Håkan skapa magi. Tänk att det var över två år sedan jag såg honom sist, och även om vi förändras så är allt precis likadans när en står där några meter framför scenen och skriker, blundar, dansar, håller om, sjunger. Vägarna som tog oss dit var nästan lika vackra, och regnbågen som vi åkte under på vägen hem igen. Med förhoppningar, såklart. Sommaren är här nu, älskade vänner.