Uppe på taken springer de
Mycket tvivel men hoppas ändå, ser ut över takhuvudena och det är sol och jag tänker att snart är jag också fri. Positiva klubben räknar dagar för snart kommer min älskade älskade Amanda hem från Thailand. 1, 2, 3 dagar kvar. Vem vore jag utan henne? Det har varit ett tomt jävla hål i mitt Stockholmsliv utan henne. På något vis fick jag smaka på min egen medicin, att ha min älskade på andra sidan jordklotet. Det är så enklare att vara den som åker än den som stannar kvar.
För er som inte ägnat tio minuter av ert liv och sett "Full Patte" på svtplay. Gör det nu.
Funderar på att skriva en Klokbok. Jag är ju så äckligt jävla klok.